1 För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm. (84:2) Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot!
2 (84:3) Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud.
3 (84:4) Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.
4 (84:5) Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. Sela.
5 (84:6) Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar.
6 (84:7) När de vandra genom Tåredalen, göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.
7 (84:8) De gå från kraft till kraft; så träda de fram inför Gud på Sion.
8 (84:9) HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud. Sela.
9 (84:10) Gud, vår sköld, ser härtill, och akta på din smordes ansikte.
10 (84:11) Ty en dag i dina gårdar är bättre än eljest tusen. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än dväljas i de ogudaktigas hyddor.
11 (84:12) Ty HERREN Gud är sol och sköld; HERREN giver nåd och ära; han vägrar icke dem något gott, som vandra i ostrafflighet.
12 (84:13) HERRE Sebaot, salig är den människa som förtröstar på dig.
